Publicerad Lämna en kommentar

Ät – men inte hela tiden…

Du har säkert hört talas om fasta. Kanske tycker du det går emot allt sunt förnuft. Men våra förfäder hade absolut inte den tillgången på mat vi har idag. Jag tror också att vi är dåliga på att känna skillnad mellan hunger, sug och ”nu är det tid för mat”. Vad innebär då fasta? Jo, det innebär att du har ett längre uppehåll med att stoppa i dig mat. Allt från 16 timmar till en vecka(!). Kroppen vilar då och återhämtar sig, reparerar dåliga celler och kör en liten detox.

Faktum är att kroppen storstädar. När vi äter skapas en hel del ”avfall” i vår kropp och i våra celler. Det kallas ofta för oxidativ stress. Men när vi inte äter skapas magi i kroppen. Kroppen får tid att bryta ner och eliminera skadade och dåliga celler och bygga upp nya friska. Är inte det häftigt? Den amerikanske professorn Dale Bredesen har genom fasta lyckats förbättra minnet hos Alzheimer-patienter. En annan professor, Valter Longo (han med 5:2-dieten), har i studier visat att fasta gör att de negativa effekterna av till exempel cellgiftsbehandling vid cancer, blir lindrigare.

Det finns till och med starka tecken på att fem dagars fasta eller fastehärmande kan motverkar uppkomsten av cancer. Det sägs bero på att fastan försvagar cancercellerna och boostar immunförsvaret. Då får kroppens eget försvar mot cancer bättre chanser i jakten på celler som beter sig onormalt. Mycket forskning pågår inom detta spännande område.

Vem vänder sig periodisk fasta till och vem vänder den sig inte till?

Periodisk fasta är enkelt. Faktiskt enklare än att äta. Du slipper ju både handla och laga mat. Och passar de flesta. 
Du bör inte fasta om du:

  • är underviktig med ett BMI under 18
  • är gravid eller ammande
  • är under 18 år
  • har ett osunt förhållande till mat. Eller har haft…

Du kan fasta, men ska nog kolla med din läkare om du:

  • har diabetes eller om du drabbats av utmattning eller andra stressrelaterade sjukdomar, eftersom fasta i sig är stress för kroppen
  • tar receptbelagd medicin

Periodisk fasta i praktiken – så gör du

Du kan fasta längre eller kortare perioder. Långa mer sällan och kortare oftare. T o m varje dag. 

12:12 – Den enklaste formen av fasta. Men den sägs också vara positiv för din hälsa. Du äter helt enkelt inte under 12 timmar varje dygn. Det innebär att om du äter middag kl 18 så kan du äta frukost kl 6 dagen efter.

16:8 – Det här innebär daglig fasta i 16 timmar. Enklaste och troligen vanligaste varianten. Du hoppar till exempel över frukosten. Som många redan gör. Så i praktiken äter du inte mellan till exempel middagen kl 20, och lunch nästa dag kl 12. För mig blir det nog oftare 18:6, eftersom vi äter middag kl 18 och lunch nästa dag vid 12.

24-timmars fasta –Det här innebär fasta från middag till middag (eller lunch till lunch). För mig blir det från kl 18 dag 1 till kl 18 dag 2. Detta gör jag vanligtvis en gång i veckan.

40-timmars fasta – Det här innebär att man fastar en hel dag. Jag har bara testat detta några gånger. Då åt jag middag vid 18, sedan stod jag över mat nästa dag, och åt frukost dag 3 kl 9. Det tror jag blir 40 timmar.

Ännu längre fasta – Du kan fasta nästan hur länge som helst. Fastar du mer än 48 timmar kan det vara smart att ta en multivitamin för att minska riskerna för näringsbrister. Salt och ordentligt med vatten är viktigt också. Världsrekordet i fasta är 382 dagar! Så några dagar är inga problem.

Vad får jag äta och dricka under fastan?

Grundregeln är att du inte ska äta eller dricka några kalorier under fastan. Drick vatten, te eller kaffe.

Fördelar med fasta

  • förbättrad mental skärpa och koncentration
  • lägre nivåer av insulin i blodet
  • ökad energi
  • ökad fettförbränning, du kommer lättare i ketos (som innebär att kroppen drivs av fett istället för kolhydrater)
  • viktnedgång och minskning av kroppsfett
  • bromsat åldrande
  • cellrening genom autofagi (Nobelpriset i medicin 2016 gick till forskning kring detta)
  • minskad inflammation
  • ökad möjlighet att undvika sjukdom
  • ökar din medvetenhet om skillnaden mellan hunger och sug
  • chans till lägre blodtryck

Vanliga problem…

I vissa fall upplevs förstoppning, huvudvärk (ta lite extra salt), yrsel, halsbränna eller kramp. 

Mina egna erfarenheter

Jag har själv kört 16:8 i flera år och trivs utmärkt med det. Jag dricker kaffe på morgonen.

En gång i veckan kör jag dessutom 24-timmarsfasta. Då äter jag inget från torsdag middag till fredag middag. Dricker bara vatten, kaffe och te. Jag gör det för att jag tror det ökar på hälsoeffekterna ytterligare.

Jag har kört 40 timmar vid några tillfällen. Det känns lite skumt, men jag har inte haft några som helst problem med det. Det gäller att sysselsätta sig. Hungern går upp och ner, precis som under en vanlig dag. 

Det sägs att 5-7 dagar någon gång per år är det optimala. Då rensas verkligen kroppen ut från dåliga celler. Det sägs till och med få bort cancerceller i tidigt skede. Jag har provat detta en gång och det gick över förväntan. Troligen för att jag äter ganska lite kolhydrater i vanliga fall. Det är ofta bristen på kolhydrater som kan göra att du blir hungrig.

Jag har upptäckt några spännande effekter med fastan. Dels är jag väldigt fylld av energi dessa dagar och får i princip aldrig dippar. Så jag har lätt att koncentrera mig, blir fokuserad och effektiv. Dessutom har jag märkt att när jag tränar cirka 20 timmar in i en 24-timmarsfasta, så har jag mycket bättre ork. Och det har jag fått förklarat för mig beror på att syreupptagningsförmågan ökar något och känsligheten för mjölksyra minskar.

Hungern då?

Hungern kommer och går. De flesta tror att hungern stiger och stiger och till slut blir omöjlig att stå ut med. Men det är inte så det blir. Jag har fastat i flera år och ibland ända upp till fem dagar. Och jag blir aldrig ”tokig” av hunger.

De som fastar 5-7 dagar upplever att hungerkänslorna försvinner vid dag 3-4. Din kropp drivs då av fett. Kroppen äter sitt eget fett hela dagen och du upplever inte längre någon hunger. Hur coolt är inte det?

9 bra tips för periodisk fasta

  • drick vatten, gärna med lite salt
  • sysselsätt dig (välj dagar när du har mycket att göra, du spar dessutom tid på att inte äta)
  • drick kaffe och te
  • träna
  • försök dra ner på kolhydraterna 14 dagar innan, då går det lättare
  • ät gärna bra kolhydrater när du väl äter
  • frossa inte efter fastan, starta lugnt…
  • testa gärna ett helt dygn, inte så svårt som det låter
  • nyttigt fett gör att du håller dig mätt lägre

Stort lycka till!

Källor: DietDoctor, Jonas Bergqvist, femdagar.se, Dr. Rangan Chatterjee, Martina Johansson.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är tankar.jpg

BOKA MIG SOM FÖRELÄSARE

Är det möjligt att med enkla medel bli piggare, friskare, gladare, få bättre sömn och minska risken för sjukdom? En timmas föreläsningsshow med en blandning av fakta och humor. Jag presenterar på ett lättsamt sätt vad dagens forskning säger och ger dig kunskap och inspiration om hur du kan förbättra din hälsa och samtidigt njuta av livet. Du får konkreta råd om hur du ökar möjligheten till ett längre OCH friskare liv.
» TILL FÖRELÄSNINGAR

FEEL GOOD & HAVE FUN!
Gilla Feel Good & Have Fun på Facebook och Instagram.
Du når mig på benny@feelgoodhavefun.nu eller på tel 0708-519161 om du har tankar och synpunkter.


Publicerad Lämna en kommentar

Cancer, åderförkalkning och socker…

Jag är, och har alltid varit en, gottegris. Så är det bara. Sedan några år försöker jag undvika socker. Men står det framför ögonen på mig kan det vara svårt. Och det är olika svårt olika dagar. Så det beror tydligen lite på dagsformen.

Hur som helst. Ju mer jag lär mig om socker, desto mindre vill jag äta socker. Nej, man dör inte av lite socker. Men det finns några saker som kan vara bra att känna till om socker och sockrets effekter på kroppen.

Forskarna säger att du kan bli beroende och drabbas av abstinens om du inte får ditt socker. De säger att socker är lika giftigt som narkotika och det förgiftar långsamt kroppen. Det låter ju inte kul. Men jag ska förklara vad som händer när socker kommer in i din kropp.

Först lite historia. Socker är ett förhållandevis nytt livsmedel och på inget sätt naturligt för våra kroppar. För ca 1500 år sedan kom odlingen av sockerrör igång. Då var det överklassen som använde det som en lyxig krydda. Idag är det en stor del av vår kost.

Vanligt vitt socker kallas sackaros eller sukros. Det består av en molekyl glukos och en molekyl fruktos som sitter ihop. Glukos (druvsocker) finns också som stärkelse i potatis, bröd, pasta och ris. De båda molekylerna liknar kemiskt varann, men deras funktioner skiljer sig åt i kroppen. Glukos åker runt i blodet till alla celler, där det används som bränsle. Det åker också till levern och musklerna där det lagras och kan användas som bränsle senare.

Fruktos (fruktsocker) finns bara i begränsad mängd i vår naturliga kost och är värst för din kropp av de två molekylerna. Fruktos använder kroppen nästan bara i levern, där det på samma sätt som alkohol omvandlas till fett. Fettet lagras i levern och kan ge upphov till så kallad fettlever. Något man förr mest såg hos alkoholister. Fruktos förs också runt i kroppen med blodet där det kan sätta sig som fett runt de inre organen. Så kallat visceralt fett. Det som ger den berömda ”ölmagen”. Detta fett bör du undvika. Det är inflammatoriskt och kan öka risken för sjukdomar som till exempel diabetes typ 2.

Om du vill öka möjligheten att hålla dig frisk och fri från inflammation, så finns det några saker du bör ha koll på. Och det är blodsockeroch hormonet som är till för att sänka ditt blodsocker, insulin. När du äter socker får tyvärr magens dåliga bakterier dig att vilja ha mer socker. Så då börjar du snart titta runt i skåpen om det inte finns lite mer godsaker gömda. Känner du igen det? 

Socker är snabb energi och drar ut i blodet ganska direkt. Det innebär såklart att blodsockret höjs. Det hörs på namnet eller hur? Socker i blodet ger högre blodsocker. Det drar i sin tur igång bukspottskörteln som får producera insulin för att sänka blodsockernivån till normala värden. Samtidigt gör det att ditt immunförsvar också drar igång och kroppen blir inflammerad.

Socker är kolhydrater. Och kroppen behöver en viss mängd kolhydrater. Men faktum är att din kropp själv kan producera det av fett och protein i levern. Men mår du bra annars, är det inte att föredra att inte äta kolhydrater alls. Det är dessutom svårt, eftersom väldigt mycket livsmedel innehåller kolhydrater. Vad som däremot är viktigt är att välja bra kolhydrater, som till exempel broccoli istället för sockerbullar.

Problemet idag är att vi äter alldeles för mycket socker. WHO rekommenderar kvinnor att äta max 6 sockerbitar per dag och män 8,75 sockerbitar. Orättvist, jag vet. Problemet är att vi svenskar äter fyra gånger så mycket som WHO:s rekommendation.

Det har gjort att ca 20% av vuxna svenskar har ätit så mycket socker, att maskineriet som ska ta hand om det har lagt ner verksamheten. Det kallas metabola syndrom och är starten på många sjukdomar. Till exempel diabetes typ 2.

Om ditt blodsocker ofta är högt, blir till slut kroppen grinig på dig och reagerar mindre på insulinet som pumpas ut för att sänka blodsockret. Då måste ju bukspottskörteln producera ännu mer insulin. Får detta hålla på förstörs helt enkelt din kropps system som ska ta hand om sockret du äter. Då har du diabetes typ 2. Förr kallades det åldersdiabetes. Men idag får även ungdomar diabetes typ 2 på detta sätt. Förr kallades det också för sockersjuka. Vissa varför?

Var finns då sockret i vår mat? Ja, förutom i det uppenbara som godis, bullar, läsk och saft. Så finns det också i drygt 75% av alla våra processade livsmedel. De livsmedel som har ett antal ingredienser på sin innehållsförteckning. Så en till synes nyttig frukost med fruktyoghurt, flingor, juice, frukt och en smörgås med marmelad, kan vara rena sockerbomben. Det finns också i andra saker som man kanske inte tänker på, som till exempel skinka, prickig korv, sill och leverpastej. Kom ihåg att läsa noga på innehållsförteckningen. Och socker har tyvärr idag många olika namn. Lär dig allt om socker i min Sockerskola. Länk nedan.

Ska du sluta äta socker? Ja, det kan du göra om du vill. Men en liten mängd socker klarar såklart kroppen. Det kan vara smart att börja kika på bättre alternativ. Jag ska inte gå in djupare på det här, men internet är såklart fullt av recept på fredagsmys med mindre eller inget socker, som du kan göra själv. Men var också lite försiktig med konstgjort socker. Vanligtvis höjer det inte blodsockret lika mycket som vanligt vitt socker, men kroppen kan ändå tolka det som sött och många av sockerersättningsprodukterna är ju inte naturliga ämnen för din kropp. Så bäst är att börja vänja sig av med att allt ska vara så sött. Själv tycker jag idag att en sak som smakade lagom sött förr är alldeles för söt idag. Kroppen vänjer sig av med sockret och du minskar på sikt ditt sug efter socker.

4 trix för att bekämpa sockersuget
Grönt te
En grön smoothie
Motion och rörelse
Social support

Socker, cancer och hjärt/kärlsjukdom
På 20-talet kom den tyske läkaren och professorn Otto Warburg (1883 – 1970) på att cancerceller inte fungerar riktigt som vanliga friska celler. Våra friska celler skapar energi av glukos och syre. Cancercellerna däremot, använder till största delen en metod som kallas fermentering, för att skapa energi. Det är en dålig metod och därför behöver dessa celler 20 gånger mer glukos än friska celler. Det innebär att en smart idé, om man vill minska risken för att cancerceller ska få fäste i kroppen eller om man redan har cancer, är att dra ner på just socker samt snabba och dåliga kolhydrater. Vill du veta mer om socker och cancer, föreslår jag min senaste podintervju med Sven Erik som vet allt om det.

Faktum är att sjukvården använder denna kunskap vid så kallad PET-skanning. Alltså när man söker efter cancer i kroppen. Då sprutar man in en glukoslösning tillsammans med en radioaktiv isotop innan skanningen. Eftersom cancercellerna suger åt sig glukosen med den radioaktiva isotopen, så syns eventuell cancer som ljusa fläckar på bilderna.

Jag kan också nämna att man under många år trott att fett och kolesterol är det som täpper till våra blodkärl när vi får hjärt/kärlsjukdomar. Men nyare forskning visar att det är inflammationer som uppstår i kärlen. Kolesterolet kommer sedan dit för att reparera. Det är därför man hittar kolesterol just där. Därför menar många forskare idag att det är galet att äta statiner som minskar på kolesterolet. Det blir lite grann som att skjuta brandmännen som kommer för att släcka branden. Så har till exempel den svenska kolesterolforskaren Uffe Ravnskov slagit fast att fett och kolesterol inte har något med hjärt/kärlsjukdom att göra. Lyssna på min intervju med honom nedan. Däremot bör du dra ner på socker och snabba processade kolhydrater, för att minska risken för dessa inflammationer i kärlen.

Källor: FoodPharmacy, Illustrerad Vetenskap och svaradoktorn.se

Här har du tre intressanta podsamtal att lyssna på, som alla tre anknyter till socker, sockerberoende och kolesterol.

» Sockerberoende My som halverade sin vikt utan att röra på sig
» Sockerberoende Louise som tog sig ur sitt sockerberoende
» Kolesterolforskaren Uffe om varför högt kolesterol är bra

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är tankar.jpg

BOKA MIG SOM FÖRELÄSARE

Är det möjligt att med enkla medel bli piggare, friskare, gladare, få bättre sömn och minska risken för sjukdom? En timmas föreläsningsshow med en blandning av fakta och humor. Jag presenterar på ett lättsamt sätt vad dagens forskning säger och ger dig kunskap och inspiration om hur du kan förbättra din hälsa och samtidigt njuta av livet. Du får konkreta råd om hur du ökar möjligheten till ett längre OCH friskare liv.
» TILL FÖRELÄSNINGAR

FEEL GOOD & HAVE FUN!
Gilla Feel Good & Have Fun på Facebook och Instagram.
Du når mig på benny@feelgoodhavefun.nu eller på tel 0708-519161 om du har tankar och synpunkter.

Publicerad Lämna en kommentar

Nytt podavsnitt: #31 – Möt konstnären och hälsoinspiratören Tina

Tina Haldorsson är konstnär och hälsoinspiratör. Hon driver vackra bloggen Colorfulhealth.se och vill ge läsarna inspiration till en hälsosam livsstil. Hennes Instagram-konto med samma namn är fantastiskt vackert. Hon delar med sig av sin passion för färg och nyttigheter. Mat fylld av näringsrika grönsaker och antiinflammatoriska kryddor.

Vi pratar om livet i stort, finner en massa gemensamma nämnare och hinner gå igenom en hel del intressanta saker som:

– ångest och oro
– bröstcancer
– kost
– fasta
– mindfulness

Och mycket mer. Lyssna på färgstarka Tina i denna intervju gjord på Palmhuset i Göteborg. Och ni får tyvärr stå ut med mina mmm hela tiden 🙂

Här hittar du Tina på nätet:

Hemsida
Instagram
Facebook

Mycket nöje!

Ge gärna podden höga betyg och fina recensioner i din podapp, så kommer den högre på listorna och fler får höra mitt hälsobudskap.

Har du frågor, tankar och synpunkter på avsnittet så är du välkommen med dom på Instagram eller Facebook.

Instagram: @feelgoodandhavefun
Facebook: Feel Good & Have Fun
Hemsida: www.feelgoodhavefun.nu
Epost: benny@feelgoodhavefun.nu

Mycket nöje!

 

/Med vänlig hälsning, Benny

 

 

 

BOKA MIG SOM FÖRELÄSARE

Är det möjligt att med enkla medel bli piggare, friskare, gladare, få bättre sömn och minska risken för sjukdom? En timmas föreläsningsshow med en blandning av fakta och humor. Jag presenterar på ett lättsamt sätt vad dagens forskning säger och ger dig kunskap och inspiration om hur du kan förbättra din hälsa och samtidigt njuta av livet. Du får konkreta råd om hur du ökar möjligheten till ett längre OCH friskare liv.

 

FEEL GOOD & HAVE FUN!
Gilla Feel Good & Have Fun på Facebook och Instagram.
Du når mig på benny@feelgoodhavefun.nu eller på tel 0708-519161 om du har tankar och synpunkter.

Publicerad Lämna en kommentar

Nytt podavsnitt : #28 – Om cancer, rödvin, kallbad och socker

I slutet av juni 2018 föreläste jag på LCHF-eventet i Säffle. Hur jag hamnade där vet jag inte riktigt. Men hur som helst var de andra föreläsarna fantastiskt intressanta och duktiga. Jag passade på att ställa 3 snabbar frågor till 6 av dem. Du kommer i detta podavsnitt att få träffa:

Jan Hammarsten, docent och överläkare som pratar om att vår livsstil kan minska risken för cancer.

Martina Johansson, biohacker, bloggare, författare mm. Hon pratar bl a om varför hon uppskattar ketogen kost (en form av strikt lågkolhydratkost).

Fredrik Nyström, professor, som pratar om choklad, rödvin och kallbad, mm.

My Westerdahl, sockerterapeut och sockerberoende. Hon pratar om… socker…

Ann Fernholm, prisbelönt vetenskapsjournalist och författare, känd från TV. Hon pratar också om kopplingen mellan vår kost och risken för cancer.

Louise Hafdell, inspiratör och föreläsare. Louise pratar om att unna sig… Nej, inte sockerrikt fredagsmys. Utan hälsa.

Vad sägs om den laguppställningen? Du hittar den i din favoritapp för poddar eller här.

Mycket nöje!

 

——> Jag skulle bli superglad om du återkom med dina tankar, synpunkter och frågor till mig. Det gör du lättast i kommentarerna under, på sociala medier eller direkt på min mail benny@feelgoodhavefun.nu.

Instagram: @feelgoodandhavefun

Facebook: Feel Good & Have Fun

Hemsida: www.feelgoodhavefun.nu

LCHF-eventet i Säffle

 

/Med vänlig hälsning, Benny

 

 

 

FEEL GOOD & HAVE FUN!
Gilla Feel Good & Have Fun på Facebook och Instagram.
Du når mig på benny@feelgoodhavefun.nu eller på tel 0708-519161 om du har tankar och synpunkter.

Publicerad 2 kommentarer

Cancer…

Häromdagen gick återigen en nära bekant bort i cancer. Det är så otroligt tragiskt att forskningen inte lyckas lösa cancerns gåta. Egentligen har inte mycket hänt på många år. Förutom inom vissa cancerformer. Och jag har för mig att det mesta är kirurgi som gått framåt. Fler och fler får cancer. Och kanske är det pga det som statistiken ibland säger att vi botar fler och fler… Men fortfarande dör för många… En del påstår att forskningen har valt helt fel spår… Jag återkommer till det längre ner.

Lite statisktik
* Cancer är den vanligaste orsaken till för tidig död i världen
* Antalet dödsfall i cancer bland jordens befolkning beräknas ha tredubblats fram till år 2050
* I USA dör mer än 550 000 varje år i cancer
* I Sverige dör 65/dag i cancer

Och jag har själv cancer. För säkerhets skull, två olika sorter. Båda är hudcancer. De heter bacalcellscancer och skivepitelcancer. Läkarna säger att jag inte ska vara orolig… Båda är borttagna. Men jag vet att sådant ofta återkommer. Ordet cancer är läskigt. Det är såklart ännu läskigare att säga att man själv har det i kroppen. Vilket i och för sig alla sägs ha. Men kroppen tar i de flesta fall hand om det… Men jag är ändå lyckligt lottad som verkar ha ganska lindriga former. Även om jag vet att i alla fall skivepitelcancer kan vara allvarlig.

Nu är det inte därför jag skriver. Men som lite som bakgrund till mitt stora intresse för om det går att förebygga eller bota. Som hälsonörd så läser jag allt jag kommer över i fråga om kost, hälsa, sjukdomar, livsstil, mm. Och inte sällan läser man en solskenshistoria. Någon som bestämt sig för att läsa på, skaffa kunskap och försöka själv där sjukvården går bet. De är modiga människor. Det är ju lite grann att sätta sitt liv på spel. I alla fall för dem som tackar nej till vård. Många gör förstås både och. Att de samtidigt som de får traditionell vård, också gör åtgärder de tror på, som inte sällan har med livsstilen att göra.

Men det är inte bara olika privatpersoners solskenshistorier som får mig att fundera på om det finns något som inte sjukvården vill, kan eller får ta till sig. Det finns idag ganska mycket forskning som visar på livsstilens betydelse vid cancer.

Lite korta fakta
Professor Otto Warburg (fick Nobelpriset i medicin 1931) visade redan på 1920-talet att cancerceller har en annorlunda metabolism (ämnesomsättning), jämfört med friska celler. Därför är cancerceller mycket beroende av socker (glukos). Den amerikanske forskaren Thomas Seyfried har fortsatt forska i Warburgs fotspår och bekräftat hans teser. Seyfried presenterar dessa i boken ”Cancer as a metabolic Disease”.

I boken berättar han att om man avlägsnar cellkärnan från en cancercell, och ersätter den med kärnan från en frisk cell, så fortsätter den ända att vara en cancercell. Och det motsatta. Om man tar kärnan från en frisk cell och ersätter den med kärnan från en cancercell, så förblir cellen ändå en frisk cell.

Vad betyder det? Jo, att den egenskap som definierar en cancercell inte finns i cellkärnan och dess DNA. I stället är det cytoplasman och de där befintliga mitokondrierna (cellens motor), som är det viktiga. Så det betyder att cancerforskningen troligen i många år sökt efter cancerns gåta på fel ställe. I cancercellernas gener! Är det därför cancerforskningen går trögt? Våra gener har ju inte förändrats något större på tusentals år. Däremot har vår miljö, vår livsstil och inte minst kosten förändrats oerhört drastiskt det senaste halvseklet. Så kanske är det logiskt att kosten också kan göra jätteskillnad när man väl fått cancer eller för att förebygga cancer. Varför forskas det så lite på det?

Spännande intervju på gång
Jag kommer framöver att skriva mer om detta, i takt med att jag fördjupar mig i ämnet. Bl a har jag idag fått ok att göra en intervju med en person som botat sig från aggressiv skivepitelcancer, som också hade spridit sig till lymfan. Personen uppger dessutom att han hjälpt 5-6 andra med svår cancer att bli helt friska. Och jag har också fått ett halvt löfte om att få träffa någon av dessa. Jag vill försöka bilda mig en uppfattning om det är sant och hur det i så fall gått tillväga.

Länkar
För att du inte ska tro att jag blivit fullständigt galen, så är här lite länkar till sidor som är lite mer etablerade än min, och som tar upp ämnet. Jag kan särskilt rekommendera duktiga Anna Sparres pod och blogg.

Anna Sparre om cancer
Annika Dahlqvist om cancer
Lars Bern (fd medlem i Cancerfondens styrelse) om cancerforskning på villovägar
Ann Fernholm (som jobbar på en bok om kost och cancer) om en tänkbar orsak till att cancerforskningen går trögt

Föredrag om kost och cancer
Dessutom kommer två av föredragen på det event jag själv ska föreläsa på i Säffle i juni, handla om kost och cancer:

Jan Hammarsten (Docent, Överläkare i urologi och Associate Professor vid Göteborgs Universitet) “Livsstils- och dietförändringar som kan minska risken för cancersjukdom”
Ann Ferholm “Cancer – varför drabbas allt fler i fetmans fotspår?”

Jag återkommer!

Kram Benny

 

 

FEEL GOOD & HAVE FUN!
Gilla Feel Good & Have Fun på Facebook och Instagram.
Du når mig på benny@feelgoodhavefun.nu eller på tel 0708-519161 om du har tankar och synpunkter.

SparaSpara

SparaSpara